Att flytta till Skillinge

Känslostormar. Flytten från Halmstad och boendet på Bergsgatan var ett tårfyllt avsked. Vi har ägt ett gammalt hus från 1885 tillsammans med våra vänner. Då 2007, hade vi ett barn per familj och nu när vi har sålt vår del var vi tre barn i varje med ett fjärde på väg för oss. Klart att det känns att lämna! Klart att det bränns i hjärtat. Livet känns. Och ibland gör det ont.

Här i Skillinge väntade ett tomt, stort hus - förberett för oss att hyra. För oss att fylla. Av liv.
För mig är det en ynnest. Att se barnen så fyllda av förväntan på sina egna rum, att kunna cykla runt själva och vara fria att röra sig. De är tappra.

Mitt hjärta svämmar över igen då jag tar ut Tyra på en liten promenad ner till hamnen...denna gång av välbehag. För det magiska ljuset. Tänker att jag måste fånga det, men har ingen kamera och ingen mobil...nä, vänta...just det...vi bor här. Jag fångar det nästa gång, eller nästa...

Denna dag har jag, Noel och Charlie varit ute på utflykt med cykel och vagn vid stenstranden på Skillinge. Med en himmel fylld av mönster och med en Noel så nöjd av att sitta och leta efter skatter på marken.

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln